Historik

Stamfrändemonumentet

Nästa steg i arbetet med kontakten Sverige-Amerika kom året efter.  Värmlandsgåvan gav tanken på att ett minnesmärke borde resas i Värmland, för att här hemma erinra om de över ett hundra tusen värmlänningar som sökt sig till det stora landet i väster.  Tanken utvidgades till att omfatta även de stamfränder som sedan äldsta tid har sin fädernebygd i Finland och som slagit sig ner i Sverige.  Minnesmärket som restes i Rottneros utgöres av en bautasten i värmlandskartans utformning och krönt av en örn. Det är vårt eget migrationsmonument.

Stamfrändemonumentet

Värmlandsgåvan

Intresset för kontakten med Svenskamerika har genom släktbanden alltid funnits till en viss grad. På ett flertal platser firades som exempel SverigeAmerikadagar. I Värmland önskade man dock göra något mer. Det första steget i detta var med den så kallade Värmlandsgåvan, som var en gåva från alla kommuner i landskapet Värmland till svenskarna i Amerika. Gåvorna var av de mest skiftande slag och bestod i de flesta fall av något som var typiskt för den bygd varifrån gåvan skänktes. Man kunde här skönja ett stycke bygdehistoria med tradition, händelser och människoöden. Gåvan överlämnades i juni 1952 till American Swedish Institute i Minneapolis, där den finns än idag.

Från Emigrantregister till Kinship Center

Kinship Centers ursprungliga målsättning var att stärka sambandet med svenskbygderna i Amerika i syfte att etablera kontaktvägar mellan ättlingarnas tredje och fjärde generation och Sverige. Huvuduppgiften var således först och främst att söka registrera de, som emigrerat till Amerika, samt släktutredningar omkring dem och insamla material i syfte att belysa deras situation i Amerika. Under arbetet med föreskrivna registreringar och släktutredningar framträdde ytterligare en målsättning, nämligen att anknyta emigrantforskningen till Uppsalas och Lunds universitet i syfte att kunna åstadkomma ett från universitetens synpunkt godtagbart källmaterial. Med åren har Kinship Center blivit en bank för emigrationsforskning på alla nivåer för forskare från både Skandinavien och Amerika.

Bland institutionens allra första uppgifter var att upprätta ett register över alla svenskar, som utvandrat till Amerika. Förutom ett alfabetiskt register upprättas emigrantlängder i kronologisk ordning för varje församling. Detta arbete bygger på församlingarnas utflyttnings- och husförhörsböcker.

Kungliga Bibliotekets samlingar av svenskamerikanska tidningar har genomgåtts, och notiser om emigrationen har excerperats. Länstidningarna läses och excerperas likaså. Här tar vi tillvara allt som berör Amerika i form av nyheter, notiser och annonser. Det ger oss en bra bild av hur intensivt Amerika speglades i emigrationstidens tidningar. Även dagens tidningar granskas. Hyllnings- och dödsnotiser med amerikakontakt klipps och ordnas församlingsvis. Vissa uppgifter från dessa notiser förs sedan över till frågelistorna.

Institutionens bibliotek omfattar ca 5 000 volymer och vi bevakar fortlöpande antikvariat och bokauktioner.

Data och IT

Under de senaste åren har Emigrantregistret genomfört en datorisering av sitt material. Den för några år sedan genomförda datoriseringen av passagerarlistorna från de svenska utvandrarhamnarna, som utgivits på en CD, har bland berörda väckt stor uppmärksamhet i såväl Sverige som Amerika. Flera samarbetsprojekt finns planerade av dessa parter.

Databasen som institutionen byggt upp har idag flera miljoner namn.  Här täcks hela riket samt delar av Norden, vilket utgör en mycket stor hjälp för forskare att komma in i det intressanta emigrationsforskningsmaterialet. I samarbete med flera andra organisationer har ytterligare namn tillförts databasen.

Arbetsvandringar

Som en delundersökning genomfördes i samarbete med historiska institutionen i Uppsala, Avdelningen för amerikansk historia, den s.k. Värmlandsundersökningen. Den bestod i insamlingen av den muntliga traditionen om emigrationen och arbetsvandringarna till Norrland och Norge. Resultatet av denna undersökning visade att när det gäller arbetsvandringarna är vi väl sent ute, medan emigrationen fortfarande lever i folks minne. Materialet från denna undersökning är i stort sett obearbetat.